Om det är nog de flesta överens. Trots vårt lite kyliga klimat är vi nordbor i världstoppen när det gäller glasskonsumtion. Glass har blivit en favoritdessert som finns i var mans frys. Men trots att frysen är en relativt ny uppfinning så har människan ätit frysta godsaker under tusentals år. Tror man, vill säga, riktigt säker på vad som är myt och verklighet kan man inte vara.

Glasshistoria: slavar och kungligheter!
Om glassens ursprung finns det många teorier. Belägg finns för att man i Kina för 3000 år sedan blandade snö med diverse fruktsafter och dylikt. Det sägs att kejsar Nero i romarriket sände slavar till alperna för att hämta snö och is så att han kunde kyla sina fruktdrinkar och på detta vis skapade en slags glass bestående av frukter eller fruktsaft, blandat med honung och snö. Marco Polo brukar också få äran av att vara glassens europeiske anfader, efter att ha trakterats med denna läckerhet i Kina och smugglat med sig receptet hem till Italien. Andra källor hävdar bestämt att det var Karl I av Englands italienske kock som skapade den kalla läckerheten till en baluns på slottet. Kungen lär ha blivit så förtjust att han lovade kocken 500 pund om året livet ut om denne stannade på slottet utan att yppa receptet för någon annan. Tack och lov för glassälskarna halshöggs Karl I och kocken var fri att sprida receptet vidare. Gemensamt för många av historierna är att det inte finns några riktiga belägg för det ena eller andra. Kanske skapades myterna i sig av glassfabrikanter under senare halvan av 1800-talet, den tid då glassproduktionen kom igång på allvar och började spridas över världen.

Glass i dagens mening har existerat sedan slutet av 1700-talet. Då började man experimentera med att blanda ägg och mjölkprodukter med olika smaksättningar för att sedan frysa ner det till glädje för gom och smaklökar.

Den första glassfabriken öppnades 1851 av en driftig amerikan, Jacob Fussell. Innan dess gjordes glassen för hand, ofta av speciella glassmakare efter hemliga recept. En nyckelfaktor i glasstillverkningen var is. I början på 1800-talet var Norge och Kanada stora is-exportörer till bl.a. England. Många var de lorder som byggde sig ett is-hus på sina ägor, dit isen skeppades på kanalpråmar. Speciella glassmakare anställdes, ofta var dessa från Italien. Från slotten spreds ryktet om glassens förträfflighet vidare.

Glasstruten - en slump!
Har du någonsin tänk på vilken fantastisk uppfinning glasstruten egentligen är? Visste du att den kom till av en slump? Det var vid en utställning 1904 i St. Louis, USA, som en man gjorde strålande affärer i sitt glasstånd. På den tiden skopade man upp glassen på tallrikar eller i koppar. Dessa tog slut för glassförsäljaren och han såg sig desperat omkring för en lösning på problemet. I ståndet bredvid stod Ernest Hamwi och sålde Zalabia, en syriansk läckerhet som består av en slags hård våffla. De provade att forma en strut av dessa, i den stoppades glassen och vips så var en oemotståndlig världssuccé född. 20 år senare tillverkades 250 miljoner våffelstrutar.

Svenskar i glasstoppen!
Visste du att nordborna är bland de största glassälskarna i världen? Värst är dock faktiskt Nya Zeeländarna, som äter drygt 25 liter per person och år, tätt följda av amerikaner som äter drygt 20 liter per person och år och kanadensare som äter knappt 20 liter. Svenskarna äter nästan 15 liter per person och år, på det är vi sjätte bästa (värsta?) nation, följda av finnar på sjunde som inmundigar några få deciliter mindre än oss svenskar. På åttonde plats kommer Danmark med knappt 10 liter per person och år. Danskarna äter dock några dl mer glass per år än innevånarna i glassnationen Italien. Tyskar och fransmän är riktigt dåliga på det här med glass, de nöjer sig med ca 5 liter per person och år.

Några mumsiga glassrecept

Melonsoppa med glass
• 1 kg honungsmelon • ½ apelsin
• 1 tsk florsocker
Dela en melonen i bitar, kör i mixer. Tillsätt saften av apelsinen och sockret och mixa till en slät soppa. Servera med några klickar vaniljglass och mandeltoppar.

Punsch-russin glass
Lägg 1 ½ dl russin i 1 dl punsch i en skål med lock. Låt stå i minst ett dygn. Varva vaniljglass med russin, häll överbliven punsch över glassen.

Glassbomb
10-12 portioner, tillagningstid ca 45 min.

Parfait
• 3 äggulor • 3 msk florsocker • 3 dl vispgrädde • 2 tsk vaniljsocker

Hallon- eller jordgubbs-sorbet
• ½ liter hallon eller jordgubbar, färska eller frysta • 3 msk florsocker • 3 äggvitor

Börja med att göra 1 sats parfait. Vispa gulor och socker pösigt. Vispa grädden. Blanda den med äggsmeten och använd vaniljsocker som smaksättning. Häll vaniljparfaiten i en rund bottnad skål. Bärsorbeten: Mosa färska eller halvtinade bär. Blanda moset med socker. Vispa äggvitorna till hårt skum och blanda det med moset. Häll sorbetsmeten försiktigt mitt i skålen med parfaitsmeten. Täck över och låt den stå i frysen ca 4 timmar. Låt stå i rumstemperatur ca ½ timme innan servering, doppa formen i hett vatten och stjälp sedan upp glassbomben på ett serveringsfat. Garnera med bär.

Glass  med melon och hallonsås
Värm färska eller frysta hallon i en kastrull. Sockra. Smaksätt gärna med lite konjak eller vodka. Skär en klyfta av tex honungs- eller nätmelon och lägg i en efterrättsskål, lägg på vaniljglass och toppa med varm hallonsås. Servera gärna med ett chokladflarn eller en after-eight.

Hemlagad yogurtglass
• 2 dl frysta bär, tex hallon, jordgubbar eller blåbär • 2 dl yoghurt (naturell eller med vanilj eller honung), • florsocker.
Mixa otinade bär och yoghurt några sekunder, sockra. Ät genast!

Hemgjord  Polkagrisglass
• 1 ägg • ½ dl strösocker • 2 dl mjölk
• 50 g polkagrisar • 1½ dl vispgrädde

Vispa ägg och socker pösigt, tillsätt mjölken. Låt blandningen sjuda så att krämen tjocknar. Vispa under tiden. Använd inte en kastrull av aluminium, då missfärgas krämen. Lägg hälften av polkagrisarna i krämen så att de smälter. Låt blandningen svalna och blanda sedan i grädden. Häll blandningen i glassmaskinen, krossa resten av polkagrisarna grovt och häll i glassen. Du kan också frysa glassen i frysen men den blir hårdare än i glassmaskin.